Bahaane

En god vän gav mig ett fint ord i förra veckan. Bahaane. På persiska betyder det ungefär ”anledning”. En anledning till att träffas, mötas, umgås, vara tillsammans. På svenska ”ska vi gå och ta en öl någon dag?”. Det låter ju inte alls lika mjukt och inbjudande.

Bahaane.

Bahaane kaffe, kompis?

Svenskarna kanske skulle må bättre av att mötas för att mötas, istället för att behöva ha en ursäkt som öl eller kaffe? Det är väldigt skönt när jag och vännen med ordet bestämmer att träffa varandra bara för att vi vill, och så sitter man där och ler mot varandra. Ofta finns det väl i och för sig en kopp kaffe eller en mate i närheten, men det viktiga är att få mötas. Vi övar på att mötas i tanken istället för fysiskt, för då kan vi ju ses hela tiden. Då behöver vi inte bahaane. Men än så länge är det viktigt att få se, känna, lukta på varandra då och då. Man ska inte underskatta värdet av en stor, god KRAM.