Vi lever i en omvälvande tid. Det har skrivits förr men jag har lust att skriva det igen. Jag vill skriva det igen helt enkelt för att jag varje dag möter människor som inte tycks vara medvetna om detta enkla faktum: Vi måste ställa om vår livsstil. Punkt. Kanske är följande text ett något dystert inlägg i debatten, men inte ens Klara kan vara på solskenhumör alla dagar…
Trots all fakta och teori som ligger till grund för att vi ska kunna tolka världen på ett korrekt sätt så finns det en skriande brist på medvetenhet kring vad som är på väg att ske. De fysiska tolkningarna räcker inte till, får oss inta att ändra beteende, men de psykiska tolkningarna släpps ändå inte in på banan. Vi tar in information med hjärnan men låter den inte gå ner till hjärtat. När kris efter kris sköljer över oss utan att vi ser sambanden, då blir jag mörkrädd. Rädd för ”den stora massan” som fortsätter att bygga på och förstärka de ekonomiska och sociala system och strukturer vilka ligger till grund för vår skövling av det naturliga kapitalet.
Ekonomi och ekologi – busenkelt att förstå att dessa ord har en sammanlänkning. Kommer ni ihåg högstadiets biologilektioner och samhällskunskapen?
– Eko kommer av grekiskans oiko– (av oikos ”hus”, ”boning”)
– Nomi kommer av nomos, ”lag”
– Logi kommer av –logia ”vetenskap”, ”lära” (av logos ”ord”)
Ekonomi tolkas fritt som ”Läran om hushållandet av resurser” och ekologi som ”Läran om Huset” (dvs Jorden). Jorden har ett set av begränsade resurser som vi ska hushålla med. Ekonomin behöver alltså sättas inom ramarna för ekologin – men idag har vi vänt på det förhållandet och låter ekonomin svälla utanför våra ekologiska gränser.
I den ”vanliga” ekonomin, som sedan 70-talet har blåsts upp med hjälp av krediter och sedan 90-talet blommat ut till lån utan teckning, har vi också byggt in vårt naturliga kapital som en av våra största resurser. Men, vad händer när vi dag efter dag, år efter år övertrasserar det här kontot?
Seriöst – är det så svårt att se att när vi hela tiden knaprar på – nej trycker i oss – våra besparingar så har de inte utrymme att växa till igen? För till sist: En galciär kan inte mer än smälta. En skog kan inte mer än huggas ner. En art kan inte mer än dö. Gjort är gjort. Det är tomt på kontot.
Ju fler klimatkatastrofer vi råkar ut för, desto svårare blir det att producera tillräckligt med mat. Trodde ni att Peak Oil var läskigt? Vänta tills vi når Peak Food! Utan mat gror upproret, och så närmar vi oss krigets fasor igen. De med vapen vinner maten samtidigt som de förstör odlingsmöjligheterna, vilket bara spär på matkatastrofen och utarmar våra sociala, stabiliserande nätverk. Ekonomin då? Tja, inga pengar i hela världen kan mätta ett hungrigt folk. Och ingen av våra mångmiljonstäder står rustade att hantera dess kriser. Var skulle de få mat, vatten och energi ifrån i en krisdrabbad värld?
Svart.
Jag vill att vi ska gå åt ett annat håll! Ordet ”global” i rubriken betyder för mig en förståelse för att allt jag gör här i Göteborg också har en påverkan någon annan stans. The Butterfly Effect. Ett slutet system. En planet – en Jord att förvalta väl.
Jag vill tänka vitt istället för svart. Jag vill att ni som läser och håller med tar er tid att försöka sprida det ni vet vidare, så att vi blir fler som förstår. Som ställer oss utanför ekorrhjulet och funderar över vad vi egentligen har för uppgift på den här planeten. Se det som en tidig julklapp till mänskligheten. Vill du inte vara den som försöker förklara? Tag hjälp av någon annan – t ex den brittiske säkerhetsforskaren dr Nafeez Mosaddeq Ahmed, som i filmen ”Civilisationens Kris” eneklt och förståeligt förklarar hur världen kriser egtligen inte står i plural – de är alla olika ansikten av en kris.
Till sist: Det är inte så troligt att vi är menade att vara konsumenter. Det har vi bara hittat på för att det hänger ihop med vårt ekonomiska system av idag. Ett system som inte fungerar. Det finns något mer där ute! Det finns något annat som är ”det goda livet”. Jag önskar er lycka till i ert letande efter just detta!
Vitt.
//klara