Etikett: odling

Integrationen av Market Gardening i en permakulturdesign

I det här inlägget vill jag utgå från en presentation jag nyligen höll för nätverket och plattformen FoodShift.se. FoodShift arrangerade en träff i Göteborg med fokus på bioregionalism och regenerativa livsmedelssystem, och jag som länge grunnat på hur vi kan använda permakulturdesign för att arbeta regenerativt med matproduktion fick möjligheten att presentera tankar kring kopplingen mellan Market Gardening och permakultur.

Som ni märker är det en mängd olika begrepp jag just hänvisat till. I texten nedan kommer jag att fortsätta beröra dem, och mer utförlig information om hur de definieras och används går att finna via sökningar på webben. För mig är senhösten och vintern en tid för förkovran och att lära nytt, är du sugen på samma upplägg så hugg tag i dessa begrepp och grotta ner dig! Det finns både filmklipp och texter att ta del av.

På bilden ovan står David Holmgren, medgrundare till konceptet permakultur, i sin köksträdgård framför sitt egenbyggda hus på gården Melliodora i Australien. Min man Tim och jag deltog år 2017 i en permakulturutbildning som var baserad i området kring Melliodora. Vi åkte på studiebesök till en mängd olika platser, verksamheter och gårdar som en del av kursen, och det följande året fortsatte vi att både besöka och arbeta på olika permakulturdesignade gårdar. Jag tog med mig många insikter kring hur ett funktionellt småbruk kan byggas upp och skötas, och det har i sin tur lett mig vidare till att fokusera på hur Market Gardening/småskalig grönsaksodling kan integreras i en permakulturdesign för ett småbruk, med syfte att öka framför allt den ekonomiska resiliensen. Om vi struntar i idealismen som ofta följer med tankar kring permakultur och istället fokuserar på hur vi ska skapa intäkter nog för att kunna leva på vårt småbruk och ha råda att betala räkningar mm, hur kan vi göra då? Hur går vi från att vara månskensbönder med ett externt jobb till att kunna försörja oss utifrån vår gård?

David förklarar att permakultur som koncept uppkom i skärningspunkten mellan ekologi, jordbruk och landskapsdesign. Ordet är en sammanslagning av permanent och agriculture -> permaculture. På de 40 år som gått sedan han och Bill Mollison skrev en första bok om permakultur så har begreppet vidgats från att fokusera på jordbruk till att omfamna hela den mänskliga kulturen, dvs permanent och culture -> permaculture. I blomman ovan syns alla de delar som samspelar för att vi ska kunna skapa en välmående mänsklig kultur som håller sig innanför de planetära gränserna. Till höger syns en modell för hur permakultur som koncept är uppbyggt utifrån etik och principer, fria från religiösa eller politiska kopplingar.

Grundbulten i permakultur är de tre etiska pelarna:

  • Omsorg om jorden
  • Omsorg om människan
  • En rättvis fördelning av resurser

Etiken förankras genom ett antal principer, t ex “Skapa inget avfall”, “Använd små och långsamma lösningar”, “Fånga in och lagra energi”, “Använd och värdesätt förnybara tjänster och resurser” och “Lägg mönstret först, fyll i detaljerna sedan”.

För att komma igång med sin egen permakulturdesign kan man t ex använda sig av följande iterativa designprocess: OBREDIMET

  • O: Observation av systemet du befinner dig i.
  • B: Boundaries. Gränser för designen, t ex fastighetsgräns, tidsgräns, tillgängligt kapital, klimat.
  • R: Resurser. Vad finns tillgängligt inom systemet? Lista alla resurser så att du synliggör dem.
  • E: Evaluation. Utvärdera samspelet mellan de resurser som finns tillgängliga inom ditt avgränsade system, t ex personella resurser i förhållande till materiella och ekonomiska resurser i ett företag. Vad rör sig in i systemet och vad rör sig ut ur systemet?
  • D: Design. Skapa en första design för hur resurserna på bästa vis kan samspela i det fysiska eller virtuella rummet.
  • I: Implementation. Genomför din design!
  • M: Maintenance. Underhåll systemet du håller på att omforma och bygga upp.
  • E: Evaluation. Hur gick det? Blev det en funktionell utformning eller behöver något ändras?
  • T: Tweak. Justera din design efter behov.

När du genomgått en första iteration av processen är du tillbaka vid observationsstadiet och kan påbörja nästa varv i designspiralen, eller hoppa runt mellan de olika stadierna för att göra uppdateringar och justeringar. Denna designprocess baserad på akronymet OBREDIMET hjälper dig att hålla koll på var i ditt arbete du befinner dig, använd det som ett dynamiskt hjälpverktyg snarare än en statisk processkarta.

Sedan jag själv först läste ordet permakultur i en bok om byggekologi så har jag förkovrat mig rejält, både genom utbildningar, konferenser, lärarsamarbeten och självstudier. Ovan ser ni några av de böcker som varit avgörande för mitt tänkande, och även ett par podcasts vilka gett utrymme till att lyssna till en massa kloka bönder och forskare medan jag själv arbetat hands-on som odlare.

All denna fördjupning i det breda ämnet permakultur leder självklart till nya idéer och tankar om hur jag själv kan bidra till att skapa ett positivt fotavtryck på den här planeten. Jag tycker om att vara i naturen och har därför valt att fokusera på ämnet mat och odling, vilket har lett mig vidare till självstudier inom bl a regenerativt jordbruk och Market Gardening.

Själva idén om ett permakultursamhälle är attraktiv för många, vi kan lite suddigt se oss själva leva i ett fint samspel med naturen i en nutida Edens lustgård. Men när det kommer till kritan så finns det väldigt många tänkare i förhållande till görare. Jag vill uppmuntra fler till att faktiskt sätta igång praktiskt med permakultur, och en instegsmodell är att integrera grönsaksodling enligt modellen för en Market Garden i din permakulturdesign. Då uppstår möjligheten att bygga upp ditt eget odlarföretag där du i första skedet fokuserar på snabba, ettåriga växter för att sedan över tid kunna integrera fler och fler perenna grödor och på så vis etablera ett människoinkluderande ekosystem som tillgodoser våra behov av mat, fibrer, timmer, medicin etc samtidigt som andra organismer också får ett självklart livsutrymme.

En Market Garden är en biointensiv grönsaksodling uppbyggd med permanenta bäddar, där hög input leder till hög output. Effektiv och tydlig planering samt införsel av kompost, fröer, vatten mm leder till höga grönsaksskördar och intäkter därefter. Du arbetar med den mänskliga skalan, använder mycket handkraft och enkla redskap istället för att fokusera på större traktorer och större areal. En Market Garden kan t ex etableras på 1000 kvadratmeter och sedan över tid – om möjlighet till utökning finns – växa sig större.

I en permakulturdesign ser jag en Market Garden placerad i zon 1-2. I takt med att du etablerat denna grönsaksodling och fått bra snurr på dess skötsel så har du möjlighet att tack vare observationerna du hunnit göra utveckla din design för zon 3-4. Då kan de permanenta bäddarna i zon 1-2 användas som en del i ett mönster för inkluderingen av fleråriga grödor i zon 3-4 där anläggning, skötsel och skörd förenklas tack vare den tydliga bäddstrukturen.

Din Market Garden kan svälla till att bli en Permaculture Market Garden som spänner över ett helt ekosystem.

Det jag föreslår här är ingen enkel quick fix för att etablera permakulturdesignade platser, men det är en möjlig väg framåt. Att arbeta med grönsaksodling är stundtals ett tungt och slitigt arbete där du ska uppfylla entreprenörens samtliga roller under osäkra löneförhållanden. Det kan också vara det bästa som har hänt dig i ditt yrkesliv! Ett arbete i samklang med årstiderna, till stora delar förlagt utomhus med en hög grad av självbestämmande, en stor utvecklingspotential tillsammans med driftiga samarbetspartners och en ständigt tillgång till högklassiga livsmedel, c’est pas mal.

Det här inlägget hoppas jag inspirerar dig att leta efter mer kunskap och att bygga fler egna erfarenheter kring alla dessa begrepp som jag nämnt. I en värld som kan tyckas orolig och instabil är det givande att se till konkreta positiva åtgärder vilka är möjliga att genomföra i nutid. Vi är många som gemensamt arbetar med detta omställningsarbete, och även om vi är så små att vi till vardags inte syns i mediebruset så existerar vi, det gäller bara att hitta vägar in i detta mångfacetterade starka nätverk av tänkar-görare! Välkommen du med, alla kan göra skillnad.

Klara

Stadsodling: Ekonomi vs kalori vs ekologi

Scoutar arbets- och (egentligen?) livsmöjligheter, både realistiska och drömska sådana. Jag fortsätter att längta efter en tydligare samhällsförändrande position. Att odla grönsaker i smarta system blir värdefullt framför allt om jag kommunicerar och forskar kring det. Att ”bara” odla räcker inte. I år har jag skrivit bloggar åt magasin Dagg för att iaf få ut en del av mina odlings-lärdomar till en mer publik arena. Men. Drömmen är ju att få till stånd hypoteser, analyser och mätningar av odingssystemen vilket skapar ett vetenskapligt uppbackat faktaunderlag. Att jobba i en grupp med en biolog, en nutritionist, en miljövetare, en ekonom från industriell symbios-arenan, en ingenjör från energisektorn, en agronom, kanske någon mer. Ta det lokala praktiska arbetets grönsaksvolymer, vattenflöden, gödningsmedel, biologiska mångfald mm genom en räknemaskin och se vad den reella effekten är. 

Hos Sasha har jag ex varit med och odlat ca 40 olika sorters grödor på strax över 1100 kvm bäddyta exklusive gångar. Hur många dagars standardbehov av 2000-2500 kilokalorier/dag har vi odlat? (Ja, jag ska räkna på det själv med siffror från Livsmedelsverket). Vilka habitat har vi skapat, vilka har vi utraderat? Vilken energi har vi stoppat in – bensin, muskulär, el osv – och vad fick vi ut? Odlar vi en bra sammansättning grönsaker rent kostmässigt? Bidrar vi till hälsofrämjande ätande? Hur kan vi återcirkulera kompost, urin och fekalier till odlingarna? Sker det genom ett mellansteg eller flera, ex biogasproduktion?

Jag har inte kompetensen att själv räkna på alla frågor som surrar i huvudet, men jag skulle mer än gärna samordna ett projekt med ett systemteoretiskt angreppssätt.

 

Stadsodling och stadsnära odling börjar äntligen ses som självklarheter. Det är fett bra. Problemet med utformningen just nu är enligt mig ett för obalanserat fokus på ekonomin bakom odlingarna. Att det ska vara möjligt att ha en funktionell privatekonomi och vara stadsbonde är ett baskrav, gott så. Men idag bygger många modeller på att odla det som växer snabbt och kan säljas dyrt. Vi mättar inte städernas befolkning genom att odla microgreens och salladsblad, även om det kan vara en ekonomiskt gångbar modell om man är en nutida stadsodlare. Hur forsätter vi att pusha för en utjämning av ekonomi vs kalori vs ekologi?

Vit, intellektuell medelklasstjej

I takt med att jag under snart ett helt års tid haft en väldans massa fritid, efter att ha avsagt mig allt ideellt engagemang, alla styrelseuppdrag och börjat avveckla mitt företag, så har jag hunnit komma ikapp mig själv rätt bra på livets resa. Det gillar jag skarpt.

Insikt:

Jag är en vit, intellektuell medelklasstjej och har så varit hela mitt liv. Jag älskar kunskap och att få umgås och verka tillsammans med skarpsinta människor. Jag har alltid gillat och personligen värdesatt naturvetenskap mer än de sociala vetenskaperna. Jag behöver vara i naturen i långa och korta sjok av tid, i vila och i äventyr. Jag gillar att utsätta mig för fysiska och psykiska påfrestningar, att testa gränser och att utmana normer. Jag frodas i randzoner, i ytterlägen, där få andra befinner sig och där jag är en pionjär. Jag är trygg. Kunskap och pengar är makt. Jag har mycket makt, sett ur ett globalt per capita perspektiv.

Jag är inte arbetarklass. Jag är inte fattig. Jag är inte särskilt intresserad av massproducerad populärkultur och sporter som fotboll och hockey. Jag vill inte jobba med människor.

Näe. Jag vill verkligen inte det, inte som ett yrke. Jag vill jobba med resten av naturen, tillsammans med människor, men jag är faktiskt inte rätt person att hålla i och ansvara för komplexa sociala relationer och nätverk, fulla av mer eller mindre väl fungerande människor. Det gör mig trött, inte inspirerad.

Efter att ha ägnat fyra fem år åt att i våra städer försöka trycka in frågan om hur vi ska lösa en hållbar nutida och framtida produktion av mat, ofta medelst parollen ”bla bla odling + mat + människor skapar social, positiv interaktion med vår stad…” så märker jag att jag gjort en mental Klara-classic:

Jag har sett ett problem. Ett stort problem. I det här fallet har jag analyserat världen (med syfte att ge mig själv en lämplig livsuppgift. Jo, jag lovar. Så var det! ”Hur ska jag rädda världen” är den enorma grundfråga som styrt mig länge nu…) och kommit fram till att vårt nuvarande system för matförsörjning inte kommer att leva upp till trycket av 10+-2 miljarder människor utan att helt sabotera våra cykliska ekosystem. Inte bra.

Jag har en djup respekt för naturen och dess komplexitet, så jag vill se till att den får bestå och ha utrymme att utvecklas. I ärlighetens namn så väljer jag resten av naturen framför människor, varje gång, eftersom jag tycker att vi är en ofta puckad, självdestruktiv art, men samtidigt vill jag inte heller orsaka onödigt mänskligt lidande. Så vad göra?
Förslag 1: Medvetandegöra. Bygga förståelse och kunskap hos andra så att de kan göra medvetna livsval. (Pretentiöst? Idealistiskt? Absolut. Men också nödvändigt).
Hur då?
Genom folkligt kampanjande i form av folkbildning.
Varför då?
Därför att vi är mitt uppe i en trend kring entreprenörskap och vurmande för det ”äkta”. Jag såg vågen komma rullandes, så jag fångade den med ett företag och höll mig på benen genom att sneakily synas i medier och nätverka som en idiot. (Märk väl, jag fångade alltså inte vågen i vilken rörelseenergin handlade om fortsatta akademiska studier, forskning och klassisk ”expertis”).

Nu har jag surfat klart för stunden, och medan nya normativa vågor fortsätter att rulla in över samhället vårt så är det min tur att vila.

IMG_3714Jag tänker att jag länge och halvt omedvetet har använt mig av en sorts omvänd, hemsnickrad vänsterlogik, vilken går ut på att jag inte ska vara förmer än andra, och att det är ”bättre” att försöka vara en del av folket (vilka de/vi nu är?) än att bli en stroppig, inskränkt akademiker som ser ned på andra vilka inte har samma kunskap som jag själv. Dessutom var jag lite blyg och nördig som barn, alltså kunde jag ju inte plugga något så viktig och spännande men ocreddigt som biologi/marinbiologi när jag blev stor. Nej, det gällde att hålla den sociala tungan rätt i mun för att kunna ta plats och göra sin röst hörd. Jag valde därför ingenjörens roll som min roll.

Vilka härliga fördomar om olika samhällsgrupperingar. Mmm. Snaskigt. Jag lyckas nedvärdera och bakbinda mig själv och alla andra på samma gång. Ju längre jag drar dessa tankar om människan och samhällets moral och etik, desto mindre blir spelutrymmet och den potentiella påverkansgraden. Det är inte så hett. Definitivt läge att istället rannsaka sig själv och tänka ett par varv till.

Jag vill ju vara med och påverka. Jag vill ju vara med och leda.

Det fina är att inse på ett djupare plan att det är många som vill precis det, och som gör precis det, och att vi nog ska fixa allt som är skit ihop, och att det är ok och till och med bra att jag trappar ner på ätandet och distribuerandet av moralkakor.

Tänkte därför göra ett nytt försök att besvara min fråga om hur jag – tillsammans med andra – kan rädda göra världen till en fortsatt beboelig plats genom att använda både hjärna, hjärta och händer?
Förslag 1: Ta det lugnt. Tänk efter. Ta hjälp. Ha roligt. Släng skulden i soptunnan. Åk iväg till berg, skog och hav så att naturen får fortsätta överskölja mig och rädda mig.

Jag tänker fortsätta försöka vara en positiv kraft, och jag tänker låta Smart-Klara få ta större plats igen, och jag tänker låta andra göra det som jag inte är så intresserad av och därmed inte är så bra på. Som att spela golf och snacka om feminism.

————————————-

Tack Nour el Refai för en grymt bra föreställning igår. Du snurrade några kuggar i min hjärna och i mitt hjärta, kring vem jag var, vem jag är och vem jag inte är. Tack Viktor för lunchsnacket, det var en skön spegling av livet som akademiker med stundom betvingande hantverksambitioner.