Det här med att resa med sin partner, att sova ihop, vakna ihop, äta frukost ihop, klättra, surfa, vandra, wwoofa eller göra någonting annat ihop, äta lunch ihop, äta middag ihop, hitta på något på lediga dagar och kvällar ihop, somna ihop – det är en väldans massa tid, IHOP.
Jag och Tim lever hela tiden på och runt varandra under resan, och det går bra, det går till och med över förväntan. Jag trodde att jag skulle få spel och vara tvungen att säga hej svejs i en vecka då och då och klampa iväg för att få tid för mig själv, men hittills har det räckt med ett par dagar eller ett dygn mol alena för att sedan känna att jag saknar min andra hälft. Det är ett bra betyg för en relation det!
Jag tror att om vi hade rest på samma sätt för ett par tre år sedan så hade det varit svårare, men nu har vi ändå varit tillsammans i hela sex år och vi har stött och blött alla små vardagskonflikter redan innan vi for iväg. Vi har så mycket mer tålamod med varandra nu än i början, och det gör en jädrans stor skillnad för kvalitén på den här resan. Istället för att snäsa av varandra eller tycka att den andre är klumpig, klantig eller gör något dumt har vi båda ett par sekunders omedveten betänketid inlagd vilket gör att vi oftast hinner vända tanken från ”klantskalle” till ”stackare” när den andre spiller ut kaffe eller glömde köpa ägg eller missar att tvätta ens strumpor i tvätt-o-maten…
Vi har alltså blivit väldigt bra på vardag ihop! Det får en ju inte möjlighet till på samma vis hemma, där 8-9 timmar är arbetstid, plus resa till och från jobb, och sedan är det någon sorts fritidsaktivitet vilket vi i och för sig ofta gör ihop – ex klättrar – men ändå. Säg att vi en vanlig vecka á 7x24h=168h delar upp dagarna på:
- Sömn, 7h
- Jobba plus ta sig till/från jobbet, 10h
- Laga och äta mat, 2h
- Leka, 3h
- Fixa och dona hemma, 2h
==> Max 7h om dagen i tillsammanstid. Jämför det med att vi nu alltid hinner sova 8h per natt men därefter umgås i princip alla andra timmar på dygnet, et voilá, 7h vs 16h är rätt stor skillnad.
Jo, vi har ju också tagit bort den allra mesta vardagsstressen genom att vara på resande fot. Det är ytterst få mail som ska besvaras eller samtal som ska ringas. Vi har inga släktingar att besöka och bara några få vänner som vi bestämmer något med utmed resan. Inga deadlines, inga riktiga måsten.
Haha! Living the good life!
