I dagarna som gått jag jag bytt hem här i Göteborg. Nu bor jag vid randen av ett stup, med full utsikt över staden. Det är ett experiment, jag sätter mig mitt i det jag inte riktigt gillar, för att se vad som händer.

Bland mina gamla skolböcker och häften fanns ett intressant stycke nedskrivet från min gymnasietid. För mig personligen intressant då det visar att jag, Klara, inte i min kärna har förändrats de senaste tio åren. För andra intressant då det sätter ord på något som pågår i vår vardag:

Frosseri

”Från början levde vi alla av det vi kunde samla ihop för dagen, ibland kanske man kunde spara nötter och stekt kött. Vi blev skickligare och skickligare på att få tag i de näringsämnen vi behövde – punkt slut. So far so good!

Nu kom en vändpunkt i människans historia – vi blev bofasta och började odla. När man odlar så får man ofta mer tillbaka än vad man själv kan göra av med. Än vad man själv behöver. Så människorna skapade ett nytt behov hos sig själva. Vi började äta mer än vad som var nödvändigt, och de som hade stora lager av t ex säd kunde börja byta bort den mot andra saker de ville ha.
Man började så smått att utveckla ett nytt beteende vilket är mitt tema idag –

Frosseri

Nuförtiden är överkonsumtionen ett faktum. Vi frossar inte bara i mat – vi frossar i HiFi-produkter, olja, leksaker, filmer, nyheter, kläder – och inte att förglömma, vi frossar i resor. Varje dag fraktas miljontals ton mat runt jorden, tusentals affärsmän flyger mellan kontonenter och ett till synes oändligt antal oljetankers korsar Atlanten fram och tillbaka.

Men till vems fördel?

20% av jordens befolkning (vi i väst) slukar 80% av jordens resurser. Ett illustrerande exempel som har mycket med resor att göra: I snitt släpper en amerikan ut 22 ton CO2/år. En afrikan släpper ut mindre än 1 ton CO2/år. På den afrikanska landsbygden så går man överallt. En del har cyklar, ytterst få har bil. Där är alltså bilismen inte något stort problem. Problemet är istället att man låter sin boskap beta av alla växter så att jorden ligger bar och flyter bort med strömmarna när de stora regnen kommer. Man utarmar jorden. Dessutom dras alla näringsämnen ur marken när de odlar säd, frukt och annat. Sådant de inte själva får ut något av eftersom de tvingas sälja till oss i väst, för att sedan köpa tillbaka det i förädlad form.

Är det moraliskt riktigt av oss att skydda den här sortens produktion? Det gagnar bara oss själva och vår livsstil – vårt frosseri. Vi lever i ett slit och släng samhälle som i längden är ohållbart. Jorden klarar inte av hur mycket som helst.

Ekonomerna pratar om att vi måste upprätthålla konsumtionen för att inte den svenska ekonomin ska komma i en svacka, men om vi fortsätter att handla, äta, slänga och skövla som vi gör, så kommer ekonomin att gå under ändå.

En ej bevisad teori (den är ju omöjlig att bevisa) går ut på att t ex Inka- och Mayarikena, Romarriket, Aztekriket – alla gick de under pga sig själva – sin girighet. Romarna t ex avverkade så mycket skog så att man inte längre kunde odla, eftersom matjorden blåste eller regnade bort. Man kunde inte längre föda folket – och riket föll samman.

Trots detta så har nya ”riken” uppstått, och idag finns människor över hela jorden. Vi överlever på de mest oländiga ställen. Vi producerar saker över hela världen – men fördelningen av varorna är väldigt ojämn. Dessutom produceras ett oändligt antal varor som inte behövs egentligen – men som vi vi väst skapat ett behov för. Om vi kan ta oss i kragen och sluta frossa så skulle alla kunna få det bättre, för då skulle vi kunna ge mat och rent vatten till alla och vi skulle inte tära lika mycket på jorden.

Så tänk efter före! Köp varor som producerats i din närhet, som är ekologiskt odlade. Varor som inte tillverkats av barn i Filippinerna eller Indien.

Köp bara de varor som du verkligen behöver!

Klara Hansson, NV3pN, 2002